Tusensköna &#; kärlekens symbol
Tusensköna (Bellis perennis) är en symbol för kärlek och romantik. Den har också använts i många kulturer som en symbol för oskuldfullhet och ungdomlighet.
Det vetenskapliga namnet bellis kommer från latinets bellus som betyder &#;söt&#; eller &#;vacker&#;. Artnamnet perennis betyder att den är flerårig (det vill säga perenn). Blomman tillhör familjen Asteraceae som totalt i världen är ett släkte med 15 olika arter &#; I Sverige finns dock bara just tusensköna Bellis perennis.
Tusensköna, Daisy & Margarita
Dess engelska namn är &#;Daisy&#;, ett namn som har sitt ursprung från det gamla engelska uttrycket &#;day&#;s eye&#; (dagsöga), eftersom blomman öppnar sig på morgonen och stänger sig på kvällen.
På tal om vad tusensköna kallas på olika språk: Det sägs att i slutet på talet var drinken Brandy Daisy populär vilken innehöll sprit, likör och juice. Detta var under förbudstiden, när spritförsäljning var förbjuden i USA, en tid då amerikaner därför åkte till Mexiko för att festa till. Där bytte man dock ut spriten i Brandy Daisy till tequila. Till en början kallades därför drinken Tequila Daisy, men fick med tide
Tusensköna
Tusensköna eller bellis (Bellis perennis) är en växtart i familjenkorgblommiga växter. Den är lågväxande och tuvbildande, med gula diskblommor och vita strålblommor.[1]
Biologi
Arten är en flerårig[2]ört med kort upprätt jordstam. Stjälken kan bli drygt två decimeter hög och är bladlös. Bladskaften är vingade och bladskivan blir 6–40 × 4–20&#;mm med rundad spets. Blomkorgarna är toppställda med vanligen vita eller delvis rosa strålblommor som kan bli 4–11&#;mm långa. Diskblommorna är gula och ca 1,5&#;mm långa. Den rikligaste blomningen sker under försommaren, men sporadisk blomning förekommer under hela säsongen.
Artnamnet perennis betyder "flerårig". Tusenskönan är mycket karaktäristisk och genuin och kan inte förväxlas med andra växter.
Utbredning
Den förekommer naturligt i Europa, västra och sydvästra Asien till Himalaya och Nordafrika. Det första svenska fyndet rapporterades från Skåne Tusenskönan är vanlig mest i Syd- och Mellansverige, där den växer på gräsmattor, i parker och på betesmarker. Växten används vanligtvis som friväxande i gräsmattor, rabattblomma eller som kantväx
Synonymer
Svenska: Bellis
Namn
Asteraceae, asterväxter. Bellis kommer av latinets bellus, vacker. Perennis av att den är flerårig. Troligtvis har den funnits i Norden sedan medeltiden. Förr kallades den för Marieblomma/Marieblomster efter jungfru Maria. Under talet lånade man namnet från tyskans Tausenschön. På talet var den populär runt om rabatter och som gravprydnad.
Härdighet
A. Mycket härdig
Beskrivning
Perenn med lågväxande bladrosetter, som gärna sprider sig. Bladen är spatelformade och vintergröna. Blommorna är toppställda och liknar prästkragen, med nyanser av vitt, rosa och rött. Har en mycket lång blomtid.
Växtplats
Sol till halvskugga. Inte så kinkig med jorden, men utvecklas bäst i måttligt näringsrik jord och den måste vara väldränerad. Tål inte vinterväta så bra.
Skötsel
Sköter sig själv. C/c 30 cm.
Förökning
Delas vid behov. Varje nu planta måste ha rosett. Flera sorter självsår sig.
Användning
Den ren
Tusenskönor
Tusenskönor (Bellis)[1] är ett släkte med 15 fleråriga arter i växtfamiljenkorgblommiga växter. Tusenskönorna är vildväxande i Europa, Nordafrika, Mindre Asien och Nordamerika. I Sverige finns endast arten tusensköna (B. perennis). Strålblommorna är vita till rosa och diskblommorna är gula. Vissa arter har andra blomfärger, exempelvis blå. Det finns bara en blomkorg på varje stjälk. Blomkorgarna är endast öppna under dagen.
Det vetenskapliga släktnamnetBellis kommer från latinetsbellus som betyder "söt" eller "vacker".
Kladogram
Kladogram enligt Catalogue of Life[2]:
Bildgalleri
Källor
- ^”Taxonomisk information – Släkte:Bellis – tusenskönor”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. ?changeRoot=True. Läst 8 december &#;
- ^Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (26 januari ). ”Species & ITIS Catalogue of Life: Annual Checklist.”. Species Reading, UK. Läst 26 maj &#;
Externa länkar
[rediger.