Vad gör jag om jag blir sjuk efter min blodgivning?
Känner du dig sjuk ska du direkt kontakta den blodcentral där du gav blod, plasma eller trombocyter. Det gäller om du blir sjuk inom tre dagar efter din blodgivning. Du hittar kontaktuppgifter på sidan Här finns vi.
Hur lång tid tar det för kroppen att bilda nytt blod igen efter att jag gett blod?
Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.
Jag har glömt att ta mina järntabletter flera dagar i sträck efter blodgivningen. Kommer mitt blod att vara i sämre skick nu?
De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.
Om jag testar mitt blod och det visar sig att jag bär på en smitta, hur länge får jag vänta innan jag får veta det?
Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt. Det kan ta veckor om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för ytterligare testning. Om du misstänker att du är smitt
Blodgivning är ett av de viktigaste sätten att dela din goda hälsa med andra. Varje enhet blod du donerar kan hjälpa upp till tre personer i behov av blod eller blodprodukter, enligt amerikanska Röda Korset.
Men att donera blod kan också väcka vissa frågor om din dagliga rutin. Till exempel: Är det säkert att träna efter att ha gett blod?
Bloddonationstyper
Det finns några olika vägar du kan ta när det kommer till blodgivning, enl. till amerikanska Röda Korset. Du kan donera helblod, röda blodkroppar, plasma eller blodplättar.
Fullblod: Detta är den mest flexibla typen av donation. Det kan transfunderas i sin ursprungliga form, eller användas för att hjälpa flera människor när det separeras i dess specifika komponenter av röda blodkroppar, plasma och blodplättar.
Röda blodkroppar: Röda blodkroppar levererar syre till din kroppens vävnader. De är den del av ditt blod som används varje dag för dem som behöver transfusioner som en del av deras vård.
Plasma: Den flytande delen av blodet som används för att behandla patienter i akuta situationer.
Blodplättar: Små celler i ditt blod som bildar proppar och slutar blöda. Trombocyter används oftast av personer med ca
Hälsa
(Har även skrivit detta på blodgivning ifokus) I februari förra året tog jag tag i att ge blod, och det första mötet var ju att se så allt var ok vilket det var och vi bokade en tid för att ge blod. Denna tid fick jag dock skjuta på eftersom jag blev sjuk och så har det gått fram tills nu då jag tog tag i att kolla upp mitt mående hos läkaren. Hon sa att det inte var någon fara för mig att ge blod så på måndag tänkte jag ringa dem och boka en tid. Problemet är att jag är lite rädd och nervös inför det och skulle gärna få höra era tankar och erfarenheter. Smärtan kan jag inte påstå att den skrämmer mig, så många nålar jag fått i kroppen (tatuering, piercing, och blodprov), men det som gör mig nervös är att jag dels är rädd för att bli trött och somna på busen hem då jag inte vet om jag kan få någon som följer med, och dels är jag rädd att bli sjuk efter. Mina problem var att jag känt mig lätt förkyld, och jag är rädd att det ska vara en "riktig" förkylning när jag ska ge blod som jag missar eftersom jag mår såhär hela tiden! Vad tänker ni om mina tankar? Vad är era erfarenheter?
Medarbetare på Skor iFokus
Om blodgivning skrämmer dig
Berätta för sjuksköterskan
Om du har några bekymmer eller rädslor relaterade till blodgivning, är det bra att berätta om dem för sjuksköterskan när du kommer till blodgivningen. På så sätt kan sjuksköterskan ta hänsyn till din rädsla under besöket. Våra sjuksköterskor är utbildade yrkespersoner som är redo att hjälpa dig i olika situationer.
Oroa dig inte för om du kan ge blod
Det är helt normalt om du inte kan ge blod eller om blodgivningen avbryts! Detta kan hända alla, och du kan ändå njuta av de tjänster som erbjuds på stationen. Vår uppgift är att undersöka om du kan ge blod, och ingen som kommer för att ge blod är en onödig besökare.
Avslappning
Avslappning hjälper till att lindra spänning. Ju mer avslappnad du kan vara under blodgivningen, desto större är sannolikheten att det går bra.
Flytta uppmärksamheten
Det är inte nödvändigt att titta på nålen! Du kan be sjuksköterskan att prata med dig om andra saker. Du kan lyssna på musik eller titta på videor på vår TV eller på din telefon – du kanske till och med glömmer att du ger blod!
Bli bekant i förväg
Du kan samla information om blodgivning i förväg. Du kan bekanta dig med bl
Jag har fått in flera frågor som gäller blodgivning och träning, till exempel denna:
Jag ger blod och blir lite trött dagarna efteråt, ska man låta bli att träna helt tills man är återställd och förlorar man några gains på att ge blod?
Det hade varit intressant att läsa om blodgivning relaterat till styrketräning. Det enda jag kan hitta är att man inte rekommenderar fysisk träning direkt efter blodgivning. Som blodgivare så hade jag velat veta mer om exempelvis återhämtningen påverkas, på lång och kort sikt. Brist på järn, om proteinsyntesen påverkas, och så vidare.
Hur påverkas din träning av att ge blod? Bör du strunta i att ge blod om du vill se resultat av din träning?
Det är vanliga frågor både bland motionärer och atleter. Det är dessutom viktiga frågor, eftersom behovet av blod inom sjukvården aldrig tar slut. Blodtransfusioner kan kräva att patientens blodvolym behöver ersättas fullständigt under loppet av ett dygn.
Tyvärr är i princip alla studier på området utförda på konditionstränande individer. Styrketräningsrelaterade studier på området lyser verkligen med sin frånvaro. Därför får vi till viss del nöja oss med spekulationer, baserade på den kunskap so