Undersökningar vid njursvikt

Om prover och vad de söker svar på

Blodprov, urinprov och blodtrycksmätning &#; det finns flera sätt att spåra njursjukdom.

Vanliga undersökningar

  • Urinprovet visar mängden av äggviteämnet albumin i urinen. Ökad mängd tyder på njursjukdom.
  • Blodprovet visar mängden slaggprodukter. Ökad mängd kreatinin och urea tyder på nedsatt njurfunktion.
  • Blodtrycket tas vanligen i vila. Ett högt blodtryck innebär ofta medicinering och ändrad livsstil.
  • Blodsockret kontrolleras med en apparat som mäter nivån av glukos i blodet, ofta från fingret.
  • Blodfetter, bland annat kolesterol, mäts genom blodprov som tas på fastande mage.
  • Vikten kan visa på överflödskilon. Speciellt riskfyllt anses det att vara med mycket bukfett.

Provsvar

Laboratorieanalyser har man rätt att få en kopia på. Läkaren kan förklara vad man mäter och om värdena avviker från det ”normala”.

Ämnen man mäter

Urea bildas vid nedbrytningen av protein och är ett mått på ansamlingen av slaggämnen.

Cystatin C är ett ämne i blodet. Koncentrationen avspeglar njurfunktionen.

Kreatinin är ett slaggämne, som utsöndras via urinen. Mängden kreatinin beror dels på hur mycket njurarna klarat att filtrera bort, dels på den eg

Njursvikt - Så tolkas avvikande blodprover

Snabbversion

Att tolka avvikande njurvärden är en komplex process som kräver en helhetsbedömning av kreatinin, cystatin C och eGFR, i kombination med patientens kliniska symtom och individuella förutsättningar. Trots att marginella avvikelser ofta är tillfälliga och relaterade till faktorer som dehydrering, fasta eller fysisk ansträngning, kan de i vissa fall indikera underliggande problem som behöver åtgärdas.

Förhöjda kreatinin- och cystatin C-värden eller låga eGFR-resultat kan vara tidiga tecken på kronisk njursjukdom eller andra medicinska tillstånd. Även subtila fynd, som albuminuri utan förändrad eGFR, kan signalera skada på njurens filtreringssystem. Det är därför viktigt att sådana avvikelser följs upp med nya prover under stabila förhållanden för att avgöra om vidare utredning eller behandling krävs.

Symtom som trötthet, svullnad, förändrade urinmönster eller högt blodtryck kan förstärka misstanken om nedsatt njurfunktion och bör inte ignoreras. Tidig diagnos och hantering av potentiella njurskador kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer som njursvikt.

Njursvikt och nedsatt njurfunktion är relati

▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Kapruvia (difelikefalin) 50 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning. Rx. EF ATC-kod: V03AX Indikation: Kapruvia är avsett för behandling av måttlig till svår klåda hos vuxna patienter med kronisk njursjukdom som behandlas med hemodialys. Kontraindikation: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena ättiksyra, natriumacetattrihydrat, natriumklorid och vatten för injektionsvätskor. Varningar och försiktighet: Hyperkalemi: Hyperkalemi förekommer ofta hos patienter med kronisk njursjukdom som behandlas med hemodialys. I de placebokontrollerade kliniska studierna rapporterades en numeriskt högre frekvens av biverkningar med hyperkalemi hos patienter som behandlades med difelikefalin. Hjärtsvikt och förmaksflimmer: Difelikefalin har inte studerats hos patienter med hjärtsvikt New York Heart Association klass IV. I de pivotala kliniska studierna observerades en liten numerisk obalans gällande hjärtsvikt och förmaksflimmer hos patienter som behandlades med difelikefalin jämfört med placebo. Patienter med nedsatt blodhjärnbarriär: Difelikefalin är en perifert verkande kappa-opioidreceptoragonist med

.

.