Humlor
Humlor (Bombus) är ett släkte av insekter tillhörande familjen långtungebin (Apidae) inom överfamiljen bin (Apoidea). Släktet förekommer främst på norra halvklotet, med enstaka arter i Sydamerika.
Individerna inom släktet är kraftigt byggda. Kroppen har tätt sittande hår som i regel ger ett tvärrandigt utseende i svart, vitt och gult eller brunrött. Gadden är nästan osynlig och utan hullingar, och giftet är svagare än hos honungsbiet.[1]
Humlesläktet utom undersläktet snylthumlorna (Psithyrus) har ibland beskrivits under namnet sociala bin.[1]
Anatomi och fysiologi
Som för alla insekter delas humlans kropp in i huvud, mellankropp och bakkropp. Huvudet har antenner, ögon samt käkar och övriga mundelar, bland annat tungan. Mellankroppen bär upp vingarna, flygmusklerna och benen. Bakkroppen innehåller matsmältningsorgan, könsorgan och gadd.[2]
Ögon
En humla har två typer av ögon: Sammansatta fasettögon och enkla punktögon, som vanligtvis sitter uppe på hjässan.[2]
Tunga
Tungan används för att suga upp nektar med. I vila hålls den indragen i ett fodr
Hur bor humlor?
De flesta humlor bor tillsammans i kolonier, vanligast med ca 50 individer. Boet är byggt i ett poröst material, gräs, löv, lös jord eller en gammal trädstam. Humlorna bygger ett bo som skyddar mot väder och vind och i centrum ligger drottningen och producerar ägg. Eftersom det finns många olika arter av humlor, faktiskt över stycken i världen och ca 40 i Sverige, så varierar också sättet de bygger på.
Ett nytt bo startar med att en hona, drottningen, bygger hålrum i oregelbundna mönster av vax där hon lägger sina sedan tidigare befruktade ägg. Hon väljer platsen med omsorg så att chansen att det överlever hela drottningens liv är så stor som möjligt. De första äggen utvecklas till arbetare av honkön, och efter de utvecklas börjar de ta hand om och mata de yngre avkommorna.
Drottningens enda uppgift blir sedan att fortsätta lägga ägg, tills hon lämnar boet under hösten. När kolonin har vuxit tillräckligt på detta sätt börjar drottningen lägga ägg som utvecklas till hanar och nya drottningar. Före vinterdvalan parar hon sig och fyller på förråden med fett och kolhydrater så hon ska orka med hela vintern och sen börja bygga ett nytt bo igen nästa vår. Ett huml
Bin och humlor
Varroakvalstret är ett spindeldjur och det finns på alla kontinenter där man håller honungsbin.
I Sverige påträffades varroakvalster för första gången på Gotland. Första gången det upptäcktes på fastlandet var Varroakvalstret har spridit sig norrut och kan idag påvisas i större delen av landet.
Varroakvalstrets biologi
Varroakvalstret är ett spindeldjur och har därför åtta ben. Det har samma rödbruna färg som bilusen. Det är lätt att förväxla varroa och bilus. Bilusen är dock en insekt och har bara sex ben. Kvalstret är cirka 1,7 millimeter brett och 1,3 millimeter långt. Bilusen har ungefär samma storlek men är mera långsmal.
De varroakvalster som finns på vuxna bin är honor. De kan själva förflytta sig på vaxkakorna men följer främst med ambina till yngelcellerna och placerar sig sedan på larverna när ambiet matar dem. För att kvalstret ska kunna föröka sig måste det ha tillgång till biyngel.
Honan föredrar drönaryngel framför arbetaryngel och söker sig till en larv som finns i en cell som bina snart ska täcka. Cirka 2 dygn efter att biet har täckt cellen börjar kvalsterhonan att lägga ägg. Sedan lägger honan ägg med cirka 30‑36 timmars intervall. Det för
Lär om svenska humlor! I Sverige har vi inte mindre än 40 olika. Humlor räknas också som ett slags bi och det finns ca arter av bin i Sverige. Vid en snabb anblick kan humlor se lika ut, men tittar man närmare kan man se att de skiljer sig väsentligt, både vad gäller utseende och val av mat och boplats.
Pollinerar humlor?
- De besöker alla typer av blommor &#; dock inte de långpipiga.
- De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn.
- De pollinerar strängt taget varenda blomma de besöker.
- Det är många humlor i varje bo.
De sociala humlorna (de som har egna samhällen) är de mest flitiga pollinatörerna. De kan besöka upp till olika blommor under sina födosöksrundor på cirka 15 minuter. Ett lätt regn eller låg temperatur skrämmer dem inte, eftersom temperaturen i kroppen hålls konstant med hjälp av flygmusklerna. Värmeökningen är imponerande med upp mot 11 grader per minut. Kroppstemperaturen håller de sedan konstant. Den höga kroppstemperaturen gör att de kan vara aktiva länge trots kyla och dåligt väder. Men ibland blir även en humla kall och trött. Då sätter den sig helt enkelt på den blomma som den just då besöker och väntar tålmodigt på bättre väder. Humlor le
.