Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.
Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter.
Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också alla medborgare rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar.
Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- och åsiktsfriheter.
Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är Sveriges statschef men har endast representativa uppgifter och saknar politisk makt.
Svårare att ändra än vanlig lag
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för efter
Sveriges rikes lag
Sveriges rikes lag är en årligen privatutgiven svensk lagbok. Den innehåller ett urval av lagar och andra författningar i Svensk författningssamling som bedöms vara av allmänt intresse. Av tradition brukar den ansvarige utgivaren vara ett pensionerat justitieråd som även varit ordförande i Högsta domstolen. Till och med års upplaga var det Torkel Gregow som hade uppdraget. Från och med års upplaga är Johan Munck lagboksutgivare. Boken utges av informationsförlaget Norstedts Juridik.
I sin nuvarande form har Sveriges rikes lag givits ut sedan [1]Jacob Wilde utgav dock en lagbok med samma titel.
Disposition
Lagboken Sveriges rikes lag är uppdelad på ett sätt som ansluter till den disposition som fanns i den första utgåvan av års lag. Efter grundlagarna kommer Olaus Petris domarregler från talet, som saknar juridisk betydelse men ändå är införda enligt en tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Därefter följer de lagar som kallas för balkar. Inuti balkarna är ofta mindre omfattande lagar insprängda om de har anknytning till balken. Exempelvis är avtalslagen och andra förmögenhetsrättsliga lagar inf
Sveriges lag
Sveriges lag, eller den svarta lagboken, utges av Studentlitteratur AB. Den beskrivs av förlaget som lättanvänd, lättöverskådlig och pedagogisk. Sveriges Lag sammanställer svensk lagstiftning indelat i 28 rättsområden, innefattande gällande lagar, förordningar och EU-fördrag. Författningarna inom varje rättsområde är i huvudsak ordnade kronologiskt men lagstiftning som betraktas som särskilt betydelsefull ligger istället under respektive underrubrik. Hänvisning till centrala förarbeten samt rättsfall ges för varje författning. Rättsfall från Högsta domstolen, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Migrationsöverdomstolen och Högsta förvaltningsdomstolen är beskrivna i ett rättsfallsregister.
År togs Sveriges lag fram i samarbete med ett redaktörsråd bestående av Rolf Dotevall, professor Göteborgs universitet; Kajsa Henning Mäki, adjunkt Umeå universitet; Eva Lindell-Frantz, lektor Lunds universitet; Jori Munukka, professor Stockholms universitet; Joakim Nergelius, professor Örebro universitet och Laila Zackariasson, professor Uppsala universitet.
Disposition
Sveriges lag är en ämnesindelad lagbok med tre innehållsförte
Hur definieras en lag?
En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Vad heter lagen?
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Grundlagarna står över alla andra lagar.
Vilka typer av lagar finns det?
I Sverige finns det två typer av lagar: grundlagar och ”vanliga” lagar. Grundlagarna är regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Dessa väger tyngre än ”vanliga” lagar.
Vad är skillnaden mellan lag och rätt?
Skillnaden mellan en lag och en regel är att det inte finns något straff till en regel. ”Men man kan ju få rött kort” kan en del säga. Ja, inom t. ex. en sport kan man komma överens om vissa regler och vissa straff om man bryter mot reglerna.
Vad är en regeringsförklaring?
Regeringsförklaring eller regeringsdeklara
.