Utredning: Det ska bli lättare att lösa bundna lån i förtid
Finansmarknadsministern hade under måndagen en pressträff om utredningen om ränteskillnadsersättning. Utredningen föreslog ändrade regler för bolånetagare som löser bundna lån i förtid. Förslaget syftar till att minska låntagarnas kostnader och öka konkurrensen på bolånemarknaden.
– Det ska inte vara onödigt dyrt och krångligt för den som föredrar att ha bunden bolåneränta. Rådande regler kan skapa omotiverade hinder och orättvisor, inte minst för låntagare med sämre förhandlingsläge. Därför är det här ett välkommet förslag, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Ränteutgifterna ökar kraftigt
I augusti gav Finansdepartementet Albin Kainelainen, generaldirektör för Konjunkturinstitutet, i uppdrag att utreda behovet av åtgärder i ljuset av hushållens räntebindningstider.
– Ränteutgifterna för hushållen har ökat kraftigt under det här året. De förväntas komma upp i betydligt högre nivå än de varit de senaste tio åren. Det beror både på att räntorna har stigit men även på att svenska hushållen har högre belåningsgrad och högre andel rörliga lån, säger han under presskonferensen.
Utredningen har bland anna
Så kan rörligheten ökas på bostadsmarknaden utan statsfinansiellt kostsamma reformer
Kapitalvinstskatten på bostäder
Kapitalvinstskatten vid försäljning av bostäder – den så kallade ”reavinstskatten” – är utan tvekan en skatt som man på goda teoretiska grunder kan visa motverka rörlighet på bostadsmarknaden. Många föreslår därför i debatten att den bör tas bort. Jag menar att det kan vara att gå för långt om man tittar på frågan utifrån ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.
I en situation där skatterna på ägda bostäder generellt sett är låga, det finns mer angelägna skatter att sänka ur ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv och vi har mycket stora utmaningar på den offentliga budgetens utgiftssida, talar mycket för att kapitalvinstskatten på bostäder bör behållas men istället utformas annorlunda för att den inte ska hämma rörligheten på bostadsmarknaden. Och då har jag som ett alternativ följande reformförslag:
Ta bort taket i uppskovet i kapitalvinstskatten och även skatten på 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Även om det idag finns möjlighet att göra uppskov utan tak tom innebär skatten på uppskovsbeloppet att det i många fall är billigare att inte göra uppskov vilket
»Stigande räntor kan pressa marginalerna«
Torsdag den 28 april höjde Riksbanken reporäntan till 0,25 procent och räntan ligger nu för första gången sedan över noll procent. Nollränta har det varit sedan januari
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, räknade med att Riksbanken skulle höja styrräntan.
– Jag pratade om behovet av en snar omläggning av penningpolitiken redan i december och när flera direktionsledamöter på senare tid var ute och signalerade en kursändring, vilket är ovanligt, så tänkte jag att det nog ändå skulle komma en höjning redan i april.
Hade du väntat en större höjning?
– Jag hade blivit förvånad om räntan hade höjts mer. Så sent som i februari gick Riksbanken ut med att det inte blir en höjning av styrräntan förrän i slutet av , till att nu ändra sig och höja redan i april Då ska det mycket till att man höjer två steg på en gång.
På pressträffen meddelade Stefan Ingves att det kan bli 2–3 räntehöjningar redan i år och räntan kan komma att ligga strax under 2 procent andra kvartalet
Räntebanan ligger ungefär i paritet med SBAB:s senaste prognos. Banken har räknat något lägre med två räntehöjningar i år, två och två höjningar året efter, enligt Robert B
Regeringen går vidare med ändring av ränteskillnadsersättningen
Uppdaterad: 3 januari,
I början av december lämnade regeringen in en lagrådsremiss gällande ändring av ränteskillnadsersättningen. Ändringar som förväntas börja gälla 1 juli
Om ett bundet bolån önskas lösas i förtid behöver ränteskillnadsersättning betalas till bolånebanken. En ersättning som oftast är så hög att låntagaren väldigt sällan tjänar på att byta bolånebank även om bättre ränta kan erbjudas. Denna inlåsningseffekt minskar konkurrensen på bolånemarknaden och innebär höga kostnader för konsumenten. Även vid önskemål om extraamortering på bundna bolån har bankerna rätt att ta ut ränteskillnadsersättning vilket minskar incitamentet för låntagare att minska sin belåning.
Det är denna inlåsningseffekt, och ökade kostnad, som regeringen vill ändra på. Första steget togs då Finansdepartementet tillsatte en utredning i frågan. En utredning som var klar i oktober och som sedan remissinstanser har fått tid att svara på under Efter att remisserna har behandlats har regeringen valt att gå vidare i frågan. Detta genom att, i början av december i år, skicka in remiss ”En ny regel om räntesk
.