Tysk första världskriget

­­– Ett Tyskland som formades till Nazityskland

– Första världskriget

När första världskriget slutade hösten tillhörde Tyskland den förlorande sidan.

De segrande staterna lade hela skulden för kriget på Tyskland och den tyska regeringen tvingades underteckna hårda fredsvillkor i den så kallade Versaillesfreden. De hårda fredsvillkoren blev en katastrof för Tyskland och lade grunden för den utveckling som ledde fram till andra världskriget.

Efter första världskriget slut i november vidtog utdragna förhandlingar i Paris som dominerades av Frankrike, Storbritannien och USA. Tyskland deltog inte i förhandlingarna utan ställdes inför fullbordat faktum, och kunde påverka villkoren bara i mindre detaljer. Enligt fredsfördraget som undertecknades i Versailles den 28 juni tvingades Tyskland:

Erkänna att Tyskland och dess bundsförvanter genom sin aggression hade påtvingat de allierade kriget och därmed var ansvariga för förstörelsen och förlusterna som hade tillfogats dem. Denna s.k. skuldparagraf väckte mycket bitterhet i Tyskland.

Lämna ifrån sig ungefär 13 procent av sina landområden

Av vilka stora delar tidigare hade erövrats i krig av Tyskland. skulle Alsace-Lor

Tysklands historia

Tyskland har sitt ursprung i Östfrankiska riket från år , vilket blev Tysk-romerska riket då härskaren år även fick den romerska kejsarkronan. Det riket, som mest var ett förbund av relativt fria stater, upplöstes , för att ersättas av Tyska förbundet. År bildades Tyska riket, eller Kejsardömet Tyskland, den första egentliga samlade tyska staten, dock utan Österrike som tidigare varit del av det tyska området. Kejsardömet ersattes av den demokratiska Weimarrepubliken, som ersattes av ett Nazityskland vars brutala diktatur avslutades i och med andra världskrigets slut Därpå ockuperades Tyskland av krigets segrarmakter och blev under kalla krigets spänningar delat i Väst- och Östtyskland. År avvecklades den östtyska staten och området upptogs i den västra Förbundsrepubliken Tyskland.

Frankerrikets framväxt

Efter slaget i Teutoburgerskogen år 9 kom Augustus försök att erövra områdena bortom Rhen att stoppas upp. Genom detta kom en viktig kulturell gräns att dras som finns kvar än idag. Områdena på den romerska sidan av Rhen blev latinsktalande, medan de på andra sidan kom att tala germanska språk. I stora drag begränsade

Kejsardömet Tyskland

Kejsardömet Tyskland (tyska: Deutsches Kaiserreich) kallas traditionellt den period i tyska rikets historia då landets statsskick var ett kejsardöme (förbundsmonarki), vilken varade från Tysklands enande 18 januari till kejsarhusets avveckling den 9 november i och med Kejsare Vilhelm IIsabdikation. Tyska statens formella namn under denna period och fortsättningsvis var dock "Tyska Riket" (tyska: Deutsches Reich), fram till Nazitysklands kollaps

Kejsardömet uppstod ur Nordtyska förbundet, som under preussisk, och särskilt dess ministerpresident Otto von Bismarcks, ledning samlade de tyska staterna för en egen statsbildning (en tysk nationalstat) enligt den så kallade lilltyska lösningen, d.v.s. med uteslutande av Preussens rival Österrike. Konungariket Preussens kungahus, Brandenburg-Preussen, blev därmed även Tyska Rikets kejsarhus.

Kejsardömet blev med sin stora befolkning och snabba industriella tillväxt en stormakt på den europeiska kontinenten. Dock härjades det av inre spänningar och inte minst internationella spänningar i och med en alltmer expansiv utrikespolitik. Den siste kejsaren gick i landsflykt efter missnöjesyttringar och revolte

Första världskriget

Ägde&#;rum 28 juli &#;– 11 november
4 år och dagar
Började Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien
Slutade Vapenstilleståndet i Compiègneskogen
Plats Europa, Afrika, Mellanöstern, Stilla havetStillahavsöarna, Kina och utanför Syd- och Nordamerikas kust
Avslutad av
Resultat Seger för Ententen
Casus&#;belli

Julikrisen

  • 28 juni – Skotten i Sarajevo: Revolutionära gruppen Unga Bosnien, med stöd av serbiska organisationen Svarta handen, mördar ärkehertigenFranz Ferdinand av Österrike.
  • 23 juli – Österrike-Ungern ger ultimatum till Serbien för mordet.
  • 25 juli – Serbiska invändningar mot delar av ultimatumet, följt av delvis österrike-ungersk mobilisering.
  • 28 juli – Österrike-Ungern förklarar Serbien krig, följt av påbörjad Rysk mobilisering mot Österrike-Ungern.
  • 30 juli – Fullständig rysk mobilisering.
  • 31 juli – Fullständig österrike-ungersk mobilisering, samt Tyskt ultimatum till Ryssland med krav om att ställa in mobiliseringen och ultimatum till Frankrike med krav på neutralitet.
  • 1 augusti – Fullständig tysk mobilisering och krigsförklaring mot Ryssland.
  • 3 augusti – Tyskland förklarar Frankrike krig, följt a

    .