Saemien gïele - Samiska språket
I Sverige talas sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska och nordsamiska (fler samiska språk kan även förekomma). Gränserna mellan de olika samiska språken är inte skarpa utan förändras gradvis. Samiska språken skiljer sig åt mer eller mindre, skillnaderna mellan sydsamiska och nordsamiska kan liknas med svenska och danska, det kan därför vara svårt att förstå varandra inom vissa språkområden.
Det finns flera små samiska språk med endast några få talare. Dessa utdöende språk illustrerar hur svårt det kan vara för en minoritet att bevara sitt språk när ett majoritetsspråk tar över i ett område. Alla samiska språk är klassade som hotade språk enligt FN-organet UNESCO. Ett språk är hotat när talarna försvinner eller övergår till att tala ett annat språk, vanligtvis ett majoritetsspråk.
Det sydsamiska språkområdet omfattar i stora drag Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna samt motsvarande områden på norska sidan. Dorotea kommun ligger inom det sydsamiska språkområdet och är beläget inom det samiska kärnområdet.
Förutom sydsamiska så talas även umesamiskan i det sydsamiska språkområde, de första böckerna som try
Samiska
Samiska[a] är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen. De samiska språkens utbredningsområde utgörs av Sápmi[1], eller Sameland, det vill säga de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland.
Antalet samisktalande har uppskattats till omkring 23&#; personer, varav 12&#; i Norge, 7&#; i Sverige, knappt 3&#; i Finland och 1&#; i Ryssland. De samisktalande är i majoritet i Kautokeino, Karasjoks, Tana och Nesseby kommuner i Norge samt Utsjoki kommun i Finland. Ungefär 75&#;% (17&#;) av de samiskspråkiga talar nordsamiska, 2&#;–3&#; lulesamiska, kildinsamiska och – personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska. Övriga varieteter har mycket få talare.[2]
Samiska omnämns i den norska och den finska grundlagen och är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Språken har officiell status i vissa kommuner i Finland, Norge och Sverige. I Ryssland erkänns samiska som ett av de nordliga språken, och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet.
Historia
Samiskans ursprung finns i ett fornuraliskt språk som talades kring floderna Volga och Ok
Spr&#;ket
Samiska tillhör liksom finska den finno-ugriska språkfamiljen och är uppdelad i tre huvudsakliga språk eller huvuddialekter, dessa är östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Inom huvuddialekter finns ett flertal dialekter eller varianter. I Sverige talas bland annat nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska och umesamiska. De samiska språken är sinsemellan olika och talare av de samiska språken har svårt att utan vidare förstå varandra. De samiska språken har rik terminologi vad beträffar ord som beskriver terrängförhållanden, väder, jakt, fiske och renskötsel. Likaså finns en mängd termer för släktförhållanden. Liksom alla andra språk förändras samiskan, och nya ord som är relevanta i dagens samhälle tillkommer ständigt.
Under hela talet har användningen av de samiska språken minskat, men idag vill allt fler ta tillbaka sitt språk. Uppskattningsvis är det personer som talar sydsamiska i den svenska delen av Sápmi. Enligt UNESCO räknas sydsamiskan till de allvarligt hotande språken i världen.
I januari kom en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen innebär att samisktalande har rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar i förv
Skrevet av
De samiske språkene er en språkgruppe som er en del av den uralske språkfamilien. Samiske språk snakkes i Norge, Sverige, Finland og Russland.
De ti ulike samiske språkene blir tradisjonelt klassifisert som en del av den finno-ugriske grenen av den uralske språkfamilien.
Tilhørende emnesider
Tema: samerett, samisk litteratur og samerUtbredelse
Det samiske språkområdet strekker seg over deler av Norge, Sverige, Finland og Russland. Grensene til språkene følger ikke riksgrensene, men går oftest på tvers av riksgrensene.
Nordsamisk snakkes i Norge, Sverige og Finland. Lulesamisk og sørsamisk snakkes i Norge og Sverige. Pitesamisk snakkes av noen titalls mennesker i Sverige og en håndfull mennesker i Norge. Umesamisk snakkes bare i Sverige og regnes som forsvunnet i Norge. Det er en revitaliseringsprosess i gang for pite- og umesamisk på norsk side. Enaresamisk snakkes bare i Finland. Akkalasamisk, kildinsamisk og tersamisk snakkes bare i Russland. Skoltesamisk, også kalt østsamisk, snakkes bare i Finland i dag. UNESCO klassifiserer skoltesamisk som nær ved å forsvinne i Russland og som forsvu
sägdetpåsamiska
Hur låter olika dialekter i språket och vad är dualis? – Outi Länsman
I nordsamiskan finns det tre huvuddialektgrupper: inlandsdialekter, tornesamiska och sjösamiska. Gruppen med inlandsdialekter är fortsatt indelat i östliga och västliga dialekter som åter är indelade i egna små lokala dialektområden.
Områden där man talar den östliga dialekten är till exempel Karasjok, Utsjoki och Karigasniemi och den västliga dialekten talas till exempel i Kautokeino, Hetta och Vuotso. Niillas Holmberg, som är översättare i projektet "Säg det på samiska", kommer från Utsjoki och talar nordsamiskans östliga dialekt.
De som studerar samiska som främmande språk lär sig ofta den dialekt som deras lärare talar.
Grovt sett kan man säga att till exempel uttalas beana hund och rieban 'räv' enligt de västliga dialekterna /peäna/ och /riepan/ och enligt de östliga dialekterna /piena/ och /rievaan/ (i Utsjoki) och /rievään/ (i Angeli). De som studerar samiska som främmande språk lär sig ofta den dialekt som deras lärare talar.
Förutom uttalet finns det även skillnader i ordförrådet mellan nordsamiskans östliga