Växthuseffekten
Svante Arrhenius var en svensk fysiker som blev först med att beskriva växthuseffekten hos koldioxid. Han konstaterade att förbränning av fossila bränslen kan öka medeltemperaturen på jorden. Hans ekvation för att beräkna jordens strålningsbalans i förhållande till atmosfärens koldioxidhalt används än idag inom klimatforskningen. Vetskapen att människan kan påverkan klimatet genom att förändra atmosfärens sammansättning är alltså över år gammal.
Atmosfärens växthuseffekt har en stor roll för klimatet på jorden. Idag är jordens medeltemperatur ca 15°C, utan växthuseffekten hade det varit ca 30 grader kallare, vilket hade gjort nuvarande liv på jorden omöjligt.
Det finns fler växthusgaser än koldioxid. Pajdiagrammen nedan visar fördelningen av växthusgaser atmosfären (vänster) och fördelningen av våra utsläpp av växthusgaser (höger). I vänstra bilden syns att vattenånga är den enskilt viktigaste växthusgasen, den står för 95 % av den totala växthuseffekten. Koldioxid står idag för ca 3,6 %. Den resterande delen är framförallt metan och lustgas (1,4 %).
När det gäller den del av växthuseffekten som vi människor står för ser det annorlunda ut. Koldioxid står för
Växthuseffekten – Förklaring
Växthuseffekten och förklaringen till det är att växthusgaser är den typ av gaser som befinner sig i atmosfären runt jorden, och det kan till exempel vara koldioxid och vattengånga. Gasernas eganskaper gör att mycket av värmestrålningen från jorden absorberas, vilket innebär att den stannar kvar i atmosfären längre. Det är den kortare förklaringen av växthuseffekten sett till den ”naturliga varianten”.
När det gäller växthuseffekten och gaser är det ett nödvändigt fenomen för allt liv på jorden. Utan växthuseffekten skulle temperaturen vara betydligt mycket kallare på jorden. I samband med utsläpp av koldioxid ökar växthuseffekten i atmosfären, vilket leder till varmare temperaturer. Det är därför det är temperaturen som är i fokus när man talar om klimathot och dylikt och att det inte är bra för klimatpåverkan.
Koldioxid
Koldioxid är en gas som bildas när vi andas ut och förbränner organiskt material. Höga halter av koldioxid kan påverka hälsan och miljön negativt genom huvudvärk, trötthet och bidragande till klimatförändringar. Genom att mäta halten av koldioxid kan man få en uppfattning om ventilationen i ett rum och hur många människor
Växthuseffekten
Växthuseffekten är ett sammanfattande begrepp för växthusgaserna ( koldioxid och metangas) i atmosfären och deras inverkan på jordens värmebalans. En stor del av solens värmestrålning reflekteras vanligtvis från jordens yta tillbaka till rymden. Men växthusgaserna absorberar en del av värmestrålningen och binder den på jorden.
Växthusgaserna kan liknas vid glaset i ett växthus där solens värme absorberas på ett liknande sätt.
Utan en naturlig växthuseffekt skulle liv inte vara möjligt på jorden. Det skulle vara alldeles för kallt. Men under de senaste århundradena har även en onaturlig växthuseffekt tillkommit. Den är orsakad av oss människor som allt sedan den industriella revolutionen har maximerat energiförbrukningen och därmed användandet av fossila bränslen (stenkol, olja och naturgas), vilket har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären. Följden är att temperaturen i atmosfären har höjs.
Det är denna konstgjorda ökning av växthuseffekten som ligger bakom den globala uppvärmningen som ofta omnämns i miljödebatten.
LÄS MER:Klimat
LÄS MER:Klimatförändringar och global uppvärmning
PODCAST: Global uppvärmnin
Hur fungerar växthuseffekten?
Faktablad
Den naturliga växthuseffekten är nödvändig för allt liv på jorden. Men när mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Anledningen är bland annat förbränningen av fossila bränslen, skogsavverkning och utsläpp från jordbruket.
Publicerad 8 jun, • 5 min att läsa
Stå upp för naturen
Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!
Vad är växthuseffekten?
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna har egenskaper som gör att de kan absorbera vissa våglängder av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden. Värmen i växthusgasen återstrålas sedan vid en längre våglängd, som absorberas igen och så vidare.
Växthusgaserna gör alltså att en stor del av värmestrålningen stannar kvar längre i atmosfären än den annars skulle göra.
Fenomenet kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på
.