Polisen tre uppgifter misstanke av brott

Misstänkt för brott: fyra misstankegrader

Att vara misstänkt för brott kan skilja sig från fall till fall, beroende på hur misstankegraden ser ut. I svenskt rättssystem finns fyra grader av misstanke, som vi går igenom här.

När ett brott utreds av polisen finns det vissa begränsningar för vad polisen får göra – och vad man inte får göra. För varje steg som tas i utredningen, eller för varje åtgärd som riktas mot en person, krävs det att ett visst beviskrav är uppfyllt.

Kan liknas vid en trappa

Man kan se på dessa beviskrav som en trappa där graden av misstanke måste vara tillräckligt höga för att förundersökningen kan gå vidare. Detta är ett måste för att polisen ska kunna vidta åtgärder som innebär inskränkningar i personens friheter och rättigheter. Dessa grader av misstanke är alltså viktiga för att hålla koll på olika situationer som rör tvångsmedel, förhör och andra liknande situationer som kan uppstå under en förundersökning eller en rättsprocess.

Här är de fyra graderna av misstanke:

Kan misstänkas för brott. Detta är den lägsta misstankegraden. Bevisningen är mycket svag, men det måste i alla fall finnas någon omständighet som pekar på att den misstänkta person

Misstänkt för brott

När en polisanmälan har upprättats görs en bedömning av om det finns skäl att tro att ett brott har inträffat och om en brottsutredning, en förundersökning, ska inledas.

Förundersökningen

En förundersökning leds av en förundersökningsledare. Det kan vara en polis eller en åklagare. Utredningen ska bedrivas på ett objektivt sätt. Detta innebär att inte bara omständigheter som är till nackdel för dig, utan även omständigheter som är gynnsamma för dig ska vägas in. Bevis som är till din förmån ska tillvaratas.

Förhör hos polisen

Innan du förhörs har polisen ofta redan förhört målsägaren, den som blivit utsatt för det påstådda brottet. Polisen kan också ha förhört vittnen och arbetat med att säkra teknisk bevisning.

Du blir kallad till förhör via brev, telefon eller sms.  Kontakta polisen så snart som möjligt om du inte kan närvara den tiden som angetts i kallelsen.  Är du sv&a

Misstankegrad

Misstankegrad är ett begrepp inom juridiken som styr vilka tvångsmedel som polis och åklagare får använda mot en person vid brottsmisstanke.

I Sverige

Misstankegrad

I Sverige finns fyra grader av misstanke:

  1. Kan misstänkas. Detta är den lägsta graden av misstanke. Den som kan misstänkas för brott kan låsas in (tas i förvar) under den tid han är skyldig att stanna kvar för förhör, detta enligt regler i rättegångsbalken. Inga ytterligare tvångsmedel, såsom husrannsakan eller kroppsbesiktning, kan användas mot den misstänkte.
    Exempel: En plånbok har försvunnit från ett klassrum där flera personer finns på plats. Samtliga kan ha haft något med det hela att göra, men det finns inget som pekar mot någon speciell, varför ingen tvångsåtgärd kan utföras.
  2. Skäligen misstänkt. Konkreta, objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. På denna misstankegrad kan till exempel husrannsakan utföras.
    Exempel: Ett vittne har sett hur en person stod vid den plats där plånboken låg.
  3. På sannolika skäl miss

    hur får polisen ändra misstanke?

    Hej!

    Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

    Det är svårt för mig att svara på din fråga när jag inte närmare vet vilka misstankar det rör sig om, men jag tolkar det som att du undrar om polisen får lov att ändra misstanken och om processen i fråga är okej.

    Det finns inga uttryckliga begränsningar kring hur polisen får ändra eller fatta misstanke om brott. Om polisen exempelvis i utredningen av det första brottet, haft anledning att anta att ett annat brott har begåtts, får de lov att "ändra" misstanken och utreda detta också/istället. När polisen då har utrett ärendet så långt att man anser att personen är skäligen misstänkt för brottet så ska polisen delge vederbörande misstanken vid förhör (23 kap. 18§ rättegångsbalken). Man får alltså inte höra någon som är skäligen misstänkt för brott, utan att meddelan denne det. Vid ett sådant förhör ska polisen bland annat underrätta den misstänkte om dennes rätt att inte uttala sig, sin rätt till försvarare, fråga så att personen förstår brottsmisstanken och underrätta denne om sin rätt till tolk (12§ förundersökningskungörelsen). Det är inte helt ovanligt att polisen rubricerar om en

    .